Description
Det faktum att nästan var tredje mjölkgård i Niedersachsen inte längre låter sina djur beta alls pekar på betydelsen av djurhållningen i kostallet. Därför har effekterna av olika system på djuren, miljön, konsumenter och lantbrukare studerats i projektet ”Systemanalys för mjölk” och diskuterats med utövare och andra aktörer i branschen.
Resultaten visade att bete hade positiv effekt på kornas välfärd och hälsa. När antalet timmar på bete ökades blev det mindre klövproblem och mindre kala fläckar i pälsen. Utan bete konstaterades mer klövproblem jämfört med system med bete. Under vintermånaderna presterade gårdar med stallning året om och gårdar med bete lika bra. Gårdarna med bete hade svagheter beträffande utfodring. Den genomsnittliga hullbedömningen för mjölkkorna var för låg under betessäsongen. Mjölkavkastningen var större på gårdar utan bete (cirka + 1 000 kg per ko). Något optimalt antal timmar på bete kunde inte fastställas. Mjölkkor behöver ett mycket bra betessystem för att kompensera den varierande fodertillgången. Om detta är fallet har korna bra förhållanden på betet för att hålla sig vid god hälsa. Men eftersom även betande kor tillbringar vintern i stallet var det knappt några skillnader mellan de betande och icke betande gårdarna i slutet av vintern. Betet på sommaren kan inte kompensera dåliga förhållanden i stallet på vintern! Betande kor måste ha tillgång till en djurvänlig ladugård under vintern.
