Description
Experimentgården Relliehausen vid universitet i Göttingen undersöker samspelet mellan artmångfalden och amkor som betar med olika intensitet. Tre betesintensiteter tillämpas baserat på vallens höjd som fastställs regelbundet under betessäsongen genom mätningar med beteshöjdmätare. De tre betestintensiteterna är måttlig, låg och mycket låg med vallhöjd 6, 12 och 18 cm respektive, som upprätthålls genom betessäsongen genom anpassning av antalet kor. Det styrda betet resulterar i ytor med olika högt gräs (högt och kort), som påverkar den botaniska mångfalden i vallen. Lågintensivt bete (3 kor/ha) resulterade i en vall med ökad strukturell heterogenitet (fördelning av vallhöjden). Vall med måttligt bete (4 kor/ha) domineras av kort gräs medan vall med mycket lågintensivt bete (2 kor/ha) uppvisar huvudsakligen ytor med långt gräs. Följaktligen är gräshöjdens heterogenitet mindre i de båda senare fallen. Heterogenitet är grundläggande för den biologiska mångfalden. Denna strukturella mångfald i betesvallen gynnar mångfalden i floran och faunan. Ett mått på den biologiska mångfalden i faunan var antalet gräshoppor. Gräshopporna gynnas av lågt och mycket lågt betestryck eftersom de är beroende av högt gräs. Lågt betestryck med heterogena betesvallstrukturer gynnar den stora mängden ryggradslösa djur.
Extensivt bete uppvisar bästa resultat för att upprätthålla och förbättra den biologiska mångfalden i vallen.
Dessutom kan man åstadkomma god individuell animalieproduktion per hektar genom måttligt eller lågt betestryck. Succesiv invasion av arter i familjen Rosaceae måste hanteras. Annars kommer gräsmarken att försämras genom igenbuskning som inte gynnar betet.
